Det är utan tvekan vår i luften och vårtecknen finns överallt. Med en temperatur på 10 grader och solen som ligger på under eftemiddagen så blir kaffepausen en riktig njutning.
Då väderprognosen såg lovande ut inför lördagen så bestämde jag mig för att åka till Hjälstaviken och vandra runt sjön och förhoppningsvis få syn på en fågel eller två. Enligt artportalen så har det varit en del intressanta observationer där de senaste dagarna.
Vägen gick, som vanligt, via Hovberga och ett medan jag stannade till vid Gölja våtmark så såg jag de första gästerna för i år om man bortser från rovfåglarna som jag sett där under vintern. Två tranor gick omkring i vattnet där isen tinat bort. Vinern har varit ganska kall så det är första gången vattnet visar sig i våtmarkerna.
En vanlig syn i vinter har varit fjällvråkar och även idag såg jag en som satt på en gren i närheten.
Strax innan avfarten till parkeringen passerar man Ekolsunds slott. Intill slottet är en inhängning med kronhjortar. Jag passade på att stanna till och gå in till dem för att säga hej och ta en bild.
Efter att ha parkerat och gått ut till fågelgömslet så insåg jag att det var betydligt färre fåglar än när jag var här i höstas. Det var det ganska lite aktivitet men några grågäss och en blåmes fick bli modeller. Jag hörde mer ljud borta ifrån fågeltornet så jag gissar att det samlats en hel del gäss där borta.
Då och då under dagen kollade jag Merlin Bird ID för att se vilka fågelljud den snappar upp. Här är en registrering (från senare under dagen) som skvallrade om fågelarter som jag såg men också bara hörde.
Efter en stunds funderande på vilket håll jag ville ta runt sjön tog jag beslutet att gå längs sjöns östra del nedanför Kvarnberget. Bara ett stenkast där jag just kom ifrån, spången ut till gömslet, stannade jag till då jag såg att det var en fågelmatning och ett perfekt picknickbord för en kopp kaffe.
Matningen var uppdelade på två platser och vid det ena, intill bordet, såg jag bara talgoxar och blåmesar. Vid den andra matningsplatsen en bit bort såg jag en större hackspett, domherrar, talgoxar, blåmesar och några nötväckor som sprang upp och ner på trädstammen.
Kaffet smakade, som alltid utomhus, väldigt bra och jag hade trevligt sällskap av småfåglarna.
Dags att dra vidare! Jag gick vidare längs stigen och sicksackade mig fram mellan lera och bäckvatten. Några fler fåglar såg jag inte längs stigen så jag gick upp på Kvarnberget för att se vad som fanns där uppe.
En bit upp står en imponerande jätteek. Saken är den att ett så komplext motiv som ett stort träd blir allt för rörigt och svårt att få till en bra bild på, speciellt mitt på dagen då ljuset är starkt och skapar mycket skugger och kontraster. Däremot tror jag det kunde blivit en fin bild senare mot kvällen med mjukt ljus.
Efter besöket hos eken bar det av neråt för kullen mot sjön. Vid vattnet genom kohagar har korna gjort perfekta stigar som slingrar sig mellan enbuskar, stenar och snår.
I höstas när jag var här minns jag att jag gick längs samma stig, men då längre ut. Nu är det betydligt mer vatten i sjön så stigen har flyttat upp och den här kullen har blivit en ö.
Grågäss och kanadagäss verkar gilla den här ön och områden runtomkring. En grönfink tittade förbi också.
Molnen tätnade och blev mörka och precis när jag tänkt att ta en kaffe vid utsiktsplatsen så kom en regnskur. Som tur var gick den över snabbt och solen tittade fram igen.
Från utsiktsplatsen och fram till fågeltornet var det minst sagt lerigt och svårframkomligt. Jag hörde på håll ganska många fåglar men de enda jag såg var grågäss. Gissningsvis kommer det mesta ljudet från fåglarna kring fågeltornet, men nu gäller det bara att hitta en väg genom leran för att komma dit.
När jag började närma mig fågeltornet såg jag en falk som ryttlade 15-20 meter upp i luften. Den hade helt klart span på något byte och mycket riktigt så dök den ner, tog något i klorna och stack iväg. När jag försöker identifiera fågeln med Merlin så säger den att det är en tornfalk.
Den värsta biten var äntligen avklarad och den leriga stigen övergick till grusväg. Ljuset börjar övergå till gyllene kvällsljus och gässen höll mig sällskap längs vägen.
Tornet verkar vara en populär plats och jag tror att det är störst chans att se fåglar här.
Dags att avrunda dagen och bege mig till bilen. Jag passade på att njuta av den sista halvtimmen av sol medan jag gick vidare sista biten.
Lagom till solen gick ner var jag vid bilen igen, trött i benen men nöjd med en härlig vårdag. Jag ser redan fram emot att komma hit igen.