Nu var det dags igen att åka ner från norra till södra spetsen av Öland. Två dagar med vandring, fågelskådning och fotografering väntar.
Det blev inte många stopp på vägen ner men jag ville ta en bild av väderkvarnarna i Lerkaka. Inte idealiskt ljus men det får duga.
Ottenbylund och Norra Lundtornet
Direkt när man svänger av väg 136 mot Ottenby kan man ta vänster direkt mot parkeringen mote Norra Lundtornet. Det blev mitt första stopp.
Både förra året och 2024 har jag sett gök här så jag hoppades få se någon denna gång också.
Här är två bilder jag tog på den här platsen 2024. Läs mer om det besöket här.
Tyvärr ingen gök denna gång. Ganska många rovfåglar var det men ingen som ville landa på behörigt avstånd. Jag missade också en fin chans på en vråk som satt på den gamla träbänken vid Norra Lundtornet.
Inne i skogen och ute på Schäferiängarna finns de karaktäristiska "savannträden" som formats av betande djur. Jag gillar att fotografera träd och de här träden gör sig bra på bild.
Kungsstensrundan
Den här rundan har jag gått några gånger nu. Det är förmodligen inte det officiella namnet på leden men å andra sidan går jag inte exakt efter stigarna heller.
Här finns det gott om Ölandstok där djuren går och betar. Jag såg flera rovfåglar jaga men att fånga dem bra på bild är en helt annan sak.
Två Törnskator. En vuxen och en ung. De trivs bra i buskarna här.
Även dovhjortar och verkar trivas bra här.
En kväll vid Långe Jan
Efter Kungsstensrundan åkte jag ner till stora parkeringen vid fågelstationen och Långe Jan.
Det blev sen eftermiddag och jag tänkte det var dags att äta middag och ordna med saker inför övernattningen i bilen.
Solen började gå ner mot horisonten och ljuset färgar allt gyllengult. Jag tog det lugnt en stund och hade fint sällskap av alla djur. Fåglar förstås, en hel del sälar och en nyfiken fälthare.
Jag såg naturligtvis till att få en fin kvällsutsikt över Kalmar sund.
Planen var att ta några bilder på fyren efter att solen gått ner så jag gjorde klart allt inför det. Att fumla med kameraprylar i mörkret är ingen bra idé.
När väl solen gått ner tog jag några bilder och det var väldigt stämningsfullt. I fågelstationens lokaler såg jag de anställda spela rundpingis i det enda upplysta fönstret. I övrigt var det ingen att se och det enda som hördes var vinden, vågorna och sjöfåglar.
Dags att krypa till kojs... Godnatt!
Soluppgång
Innan jag åkte ner till Ottenby hade jag en plan. Jag skulle återkomma till en komposition jag fotograferat tidigare, ganska precis ett år tidigare.
Det var så att jag övernattade i bilen på samma plats förra året och när jag vaknade tidigt innan solen gått upp ställde jag mig och gjorde en kopp kaffe. Under tiden jag hällde upp kaffet såg jag solen gå upp i horisonten och placerade sig precis ovanför ett ensamt träd. Jag slängde iväg ett höftskott med mitt telezoom utan att hinna ställa in något alls på kameran.
Bilden blev jag väldigt nöjd med men den blev väldigt brusig och underexponerad. Jag ville ta samma bild igen i år men vara mer förberedd så jag ställde väckarklockan på kvart i fem och klev upp i god tid att göra mig klar och fota solen när den placerade sig på samma sätt över trädet.
Här är kompositionen från både 2025 och från detta besök.
Det är lite kul att se hur olika det kan bli på samma komposition. I fjolårets bild är det mer dis och ljuset blev mer rött. Jag stod upp då också medan när jag tog den nya bilden har jag sänkt kameran för att få med mer av träden mot himlen.
Jag gillar i alla fall bägge bilderna och det är kul att de blev så olika.
Här är ett par till bilder...
Efter soluppgången och frukost åkte jag upp till Ottenbylund. Dimma låg fortfarande över landskapet och några av hjortarna hade fortfarande inte klivit upp.
Det blev en sista vandring i skogen innan jag lämnade Ottenby för den här gången. På vägen norrut stannade jag i Beijershamn och gick runt lite där.
Jag avslutar med en bild av Kalmar slott sett från Beijeshamn.